Midsommar firar jag egentligen helst på landet, med midsommarstång och krans i håret. Jag älskar traditioner och måste nog erkänna att jag är lite konservativ då det gäller att ändra på fungerande koncept. Men man får väl inse att kompisarna hellre drar till Kungshamn/Smögen vilket innebär att jag naturligtvis hakar på. Västkusten är otroligt vacker men det är något speciellt med vidsträckta fält och skogar. Kanske längtar jag efter denna miljö lite extra eftersom jag numera lever i en större stad. 

Lite av traditionen får i alla fall följa med, direkt från Åshult. Nämligen en krans som jag och mamma gjorde tillsammans i eftermiddag. Björklöv, prästkragar, hundkex och blåklint var det som fanns att finna och det räckte gott.